Om personligt ombud i avhandling

Ulrika Järkestig Berggren försvarade sin avhandling "Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet" den 16 april 2010 vid Linnéuniversitetet i Växjö, Institutionen för socialt arbete. Fakultetsopponent var Rafael Lindqvist, Göteborgs universitet.
Lena Steinholtz Ekecrantz, tills nyligen utredare på Socialstyrelsen, fil.dr., och styrelseledamot i Socialpsykiatriskt Forum ger en kort sammanfattning av avhandlingen.

-----------------------------
Personligt ombud (PO) som reform var ett av förslagen i psykiatriutredningens slutbetänkande år 1992. Reformen skulle ge personer med psykiska funktionshinder stöd i att få sina rättigheter som medborgare tillgodosedda och ombuden skulle svara för att riktade insatser till målgruppen samordnades. En positiv utvärdering av tio försöksverksamheter under några år på 1990-talet gjorde att regeringen avsatte pengar för verksamheter med personligt ombud, som successivt har startat sedan hösten 2000, nu ett 100-tal spridda över landet.

Avhandlingens övergripande syfte är "att analysera hur personligt ombud som yrke och verksamhet påverkar och påverkas i det organisatoriska och professionella sammanhang som reformen implementeras ".
Avhandlingen består av en sammanhållande kappa och tre delstudier. Varje studie har sitt specifika syfte.

1) Den första studien utgörs av en licentiatavhandling. I studien karaktäriseras företeelsen personligt ombud inom handikappolitiken och centreras kring yrkesrollen och dess funktioner.

2) Den andra studien har publicerats i en artikel där författaren diskuterar förändringar i socialpolitikens praktik. Hon visar hur reformen personligt ombud tillsammans med biståndshandläggarreformen kan förändra socialpolitiken och öppna för en ny praktik som bygger på en representativ ordning (se nedan).

3) Den tredje studien redovisas i en artikel med fokus på klienters perspektiv på personligt ombud. I artikeln analyseras det svenska personliga ombudets karaktäristika ur klienters erfarenheter och beskriver vilka drag i det personliga ombudets yrkesutövning som är dem till hjälp.

Avhandlingens kappa har den dubbla uppgiften att dels skapa sammanhang i de genomförda studierna och dels ytterligare fördjupa analysen av forskningsobjektet.

Delstudie 1

Ett centralt resultat i denna delstudie är att de personliga ombuden i sin yrkesroll oftast använder sig av ett språkbruk som hänvisar till en medicinsk förklaringsmodell på klienternas problem och ger problemen en individuell förklaring. Samtidigt kan de interventioner som ombuden utför beskrivas som sociala till sin karaktär, då de till exempel ansöker om ekonomiska bidrag för sin klient eller förhandlar om bostad och stöd i vardagen. Järkestig hävdar således att de personliga ombuden utför en social praktik i en medicinsk diskurs . En paradox blir tydlig. Verksamheterna med personligt ombud kom till som kritik mot hur organisationer på det socialpsykiatriska fältet, främst kommuner och landsting, har hanterat sitt uppdrag att stödja personer med psykiska funktionshinder. De personer som rekryterades till ombudsverksamheterna hade oftast arbetat med målgruppen inom kommuner och landsting och har, i flertalet fall, nu sin anställning som ombud inom kommunen.

Delstudie 2

I den andra delstudien analyseras två reformer inom samma organisatoriska fält i svensk socialpolitik - implementering av specialiserad biståndhandläggning och implementering av personligt ombud. I reformernas spår formas en förhandlingsmodell om rättigheter där biståndshandläggaren möter personligt ombud i en diskussion om klientens behov. Organisationens behov formuleras av biståndshandläggaren och klientens behov görs tydligt av ombudet. Handläggaren intar en objektsyn på klienten genom att relatera klientens behov till andra klienters behov, medan ombudet ser klienten som subjekt och unik person med individuella behov. Biståndshandläggarens roll är främst administrativ och detta ökar möjligheten till en privatisering av verksamheten samtidigt som ombudet tydliggör brukarens perspektiv och ökar därigenom brukarens inflytande.

Delstudie 3

I den tredje delstudien redovisas brukarnas beskrivningar av hur de uppfattar ombudens arbete. Tre teman kan urskiljas: det professionella, det vänskapsliknande och den professionella vänskapsrelationen. En slutsats i studien är att det krävs ömsesidighet och förtroende i relationen för att hjälpa personer med psykiska funktionshinder att återhämta sig. Detta utmanar den traditionella synen på de professionellas roll som hjälpare men också klientens roll som den som enbart tar emot hjälp. Den professionella vänskapsrelationen innebär att personligt ombud bidrar till återhämtning på tre sätt:
- genom att tillsammans med klienter skapa tillitsfulla relationer och stärka klienters möjligheter att göra sin egen röst hörd
- genom att ställa sig på klientens sida i förhandlingar med andra professionella om rättigheter
- genom att möjliggöra för klienter att ha kontroll över sin vardag.

Sammantaget visar resultaten från delstudierna att verksamheterna med personligt ombud bidrar till att utveckla en förhandlingsmodell som gäller rättigheter för personer med psykiska funktionshinder/nedsättningar. PO understödjer förväntad professionalism inom kommun och landsting och medverkar till ökad insyn för att begränsa godtycket i de professionellas bedömning. PO-verksamheterna har lett till en ny förståelse av den professionella rollen som understryker den ömsesidiga grund för kunskap som skapas i samspelet/interaktionen mellan klient och professionell. Dessa fynd pekar på att verksamheter med personligt ombud bidrar till en utveckling av en ny professionell logik, "brukarmandats¬professionalism". Den nya reformen får följder för socionomerna och deras möjligheter att upprätthålla sitt uppdrag och sin jurisdiktion på det socialpsykiatriska fältet.

Lena Steinholtz Ekecrantz

implementera = genomföra, förverkliga

diskurs = samlingsnamn för ett sätt att diskutera inom ett visst område

jurisdiktion = behörighet att utöva rättskipning, dvs att göra det man ska göra enligt lagen

Ulrika Järkestig Berggrens avhandling kan hämtas i fulltext via följande adress:

lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:304923/FULLTEXT02