Kommun och landsting - hur delas ansvaret?

En utbildning om ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, när det gäller vård och omsorg för människor med psykiska funktionshinder, har arrangerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) under tre höstdagar (2009). Utbildningen vände sig till kontaktpersoner som av sina län eller regioner utsetts till att regionalt och lokalt öka kunskapen i dessa frågor.

Bakgrunden till kursen är att SKL under senare tid har fått en hel del frågor om ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting när det gäller vård och omsorg för nämnd målgrupp. Behovet av information och klargöranden om ansvarsfördelningen mellan huvudmännen framstår som stort. Syftet med kursen var att bringa klarhet i ansvarsfrågorna, samt ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och därigenom medverka till ökad samsyn med ett gemensamt lärande inom området.

- Det har visat sig, säger Ulla-Karin Schön handläggare vid SKL, att om landsting och respektive kommuner kommer överens och utformar bra och tydliga samverkansöverenskommelser så underlättar det när man sedan ska utforma individuella vårdplaner. Det är av avgörande betydelse att ansvarsfördelningen är tydlig, säger hon. Ulla-Karin Schön berättar vidare att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att skapa en guide för vad ett samverkansavtal ska innehålla och hur det ska skrivas. - Höstens kurs var efterfrågad. Från SKL:s sida trodde vi att det var frågor omkring tvång i öppenvård som skulle bli huvudnumret. Men så blev det inte. Istället var det svårigheter kring personer som placeras på hem för vård och boende (HVB) samt utvecklingen och ansvarsfördelningen kring privata vårdgivare som drog mest uppmärksamhet, säger Schön.

Inbjudan till kursen gick till läns- och regionförbunden. De ombads att utse en representant för respektive område vilken i fortsättningen ska fungera som en regional expert i frågor som rör samverkansavtal och kunna ge lokalt stöd i dessa frågor. Intresset för kursen visade sig vara stort. Man hade tänkt sig att ta emot 40 kursdeltagare men till slut blev det 52 personer som deltog i kursen. Den pågick i tre dagar. Jurister stod för det mesta av utbildningsinslagen. En brukarrepresentant fungerade också som utbildare och tog upp tvång i öppenvård samt stod för ett allmänt brukarperspektiv. Även Socialstyrelsen medverkade med information om den uppföljning som gjorts av tvång i öppenvård. Alla län, förutom tre, var representerade vid kursen.

Pia Johansson