Ett långvarigt utanförskap

David Rosenberg, forskare vid FoU-enheten i Sundsvall, har i sitt avhandlingsarbete beskrivit relationen mellan personer med en psykisk funktionsnedsättning och samhället. Det välfärdssystem vi har är inte utformat för att hjälpa människor med psykiska funktionsnedsättningar till att vara delaktiga i samhället slog han fast, och visade från sin undersökning att 50 procent av dem han intervjuade inte hade någon aktiv kontakt med psykiatrin. Orsaken, menade han, är att de inte får den hjälp de behöver i sin vardag. Dessutom håller regelsystemen som finns runt dessa personer tillbaka dem från att återhämta sig, menade han.

-Många av dem som jag var i kontakt med söker hjälp men vårt omsorgsinriktade välfärdsystem stödjer inte deras försök att vistas ute i samhället, varför de "ramlar mellan stolarna", vilket kan bli till ett "liv mellan stolarna", alltså ett långvarigt utanförskap, sa han.

-Den fråga vi måste ställa oss är i fall dessa personer först måste bli psykiatriska patienter innan de kan få hjälp, sa han avslutningsvis och menade att dessa personer mycket väl skulle kunna få hjälp, antingen via supported employment eller av socialtjänsten.

Text och bild: Tommy Engman

 

Lönsamt satsa på ungdomar det inte går bra för

Hos den vuxna kvinnliga befolkningen har den psykiska ohälsan gått om hjärt- och kärlsjukdomar. I första hand beror det på att de senare minskat till följd av det förebyggande arbete som inleddes för cirka 40 år sedan, förklarade Sven Bremberg från Statens Folkhälsoinstitut.

- Utmaningen måste vara att få igång samma systematiska förebyggande arbete när det gäller den psykiska ohälsan och effektivast är att i första hand satsa på de unga, sa han. Att den psykiska ohälsan ökat bland unga råder det inte längre något tvivel om. Även om de studier som visar på att ungdomar upplever en dubbelt eller tredubbelt så stor oro och ångest sedan mitten på 90-talet bygger på självrapportering, finns andra studier som bekräftar detta.

-Det allvarligaste tecknet som jag ser det är att dödligheten i olycksfall har ökat, och bakom det vet vi att det finns psykiska drivkrafter. Att ungdomar mellan 15 och 20 år mår sämre idag än för femton år sedan är en svensk trend.
-Att Sverige utmärker sig på ett föga hedervärt sätt kan tyckas lite märkligt eftersom svenska barn har det bäst av alla i den rikare delen av världen.

För att försöka förstå varför svenska ungdomar mår sämre än andra har Sven Bremberg betat av tänkbara orsaker. Det som slutligen avvek mest var den förändring som skett på arbetsmarknaden för unga. Tidigare kunde unga som inte klarade av skolan få ett arbete. Den möjligheten försvann efter den ekonomiska krisen på 90-talet, varför de var hänvisades till att studera. Många av dem klarade inte av att fullfölja sina studier; 30 procent av gymnasieleverna och tolv procent av grundskoleeleverna.

I Tyskland, som har en arbetsmarknad som på många sätt påminner om den svenska har de unga i åldern 15-24 år 40 procent högre arbetslöshet än vuxna 25-74 år. I Sverige har unga 500 procent högre arbetslöshet. En förklaring till den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige kan vara att det i Tyskland finns ett lärlingssystem.

-Den svenska arbetsmarknaden är extremt ogynnsam för unga idag, vilket är mycket allvarligt. Risken att vi ska få en kraftig skiktning av den svenska arbetsmarknaden är stor.

Medvetenheten om att studier är den enda chansen till att få ett arbete sätter stor press på många. Bidrar gör även vetskapen om att det samtidigt aldrig någonsin tidigare funnits så stora möjligheter att själv bestämma sin framtid.

-Svenska ungdomar upplever att de har stora möjligheter till självförverkligande eftersom traditionella värden inte längre är så viktiga. Baksidan av det är att det skapar en oro för att fatta fel beslut. Det går inte att skylla på föräldrar och traditioner som tidigare generationer kunnat göra. Man har bara sig själv att skylla. Det här tror jag vi inte förberett våra ungdomar för.

Att satsa på ungdomar som det inte går så bra för i skolan är på sikt väldigt lönsamt visar undersökningar. Här har hela samhället ett stort ansvar, menade Sven Bremberg.

-Det som dessutom är mycket framgångsrikt är att bryta ner forskningsresultaten så att varje kommun eller stadsdel kan se hur deras ungdomar mår i förhållande till landet i övrigt. Det får ofta lokala beslutsfattare att agera.

Text och bild: Tommy Engman