Psykisk hälsa - de goda krafterna

Vi är många som är verksamma inom myndigheter och organisationer med anknytning till människor som bär på ett psykiskt lidande. Vilken roll vi än har i det sammanhanget - mentalvårdare, psykiater, sjuksköterska, boendestödjare, medlem i patient- eller anhörigförening, personligt ombud med flera - är vi ofta problemfixerade.

Hur skall vi lösa mer eller mindre akuta svårigheter i en patients liv, vilka systemfel har vi noterat och rapporterat, vilka brister finns det i samhällets utbud och förhållningssätt? Vissa grupper får bara se de mörka sidorna när patienter/brukare/klienter har det som värst. Hur kan vi lösa alla dessa problem, vem skall göra det och hur skall pengarna räcka till? Problemen och de obesvarade frågorna hopar sig.

Vi skulle kanske vända på det! Mer framhålla de hoppfulla tecknen och rapportera och forska om vad som hjälper. Det gäller både på individnivå, i mötet mellan människor, inom grupper och på mer organisatorisk, strukturell nivå, till exempel inom samhällsplaneringen. Vad är det som producerar psykisk ohälsa och hur kan vi stärka de krafter och processer, som främjar psykisk hälsa?

Har ni läst Stefan Einhorns bok "Konsten att var snäll?" Einhorn skriver att allt börjar på individnivå - i mötet mellan människor skapas både det onda och det goda. Poängen är att det "lönar sig" att vara snäll mot sin medmänniska. I längden vinner man på att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Inom grupper och organisationer tillkommer den så kallade gruppdynamiken - använd den som ett verktyg för de goda krafterna - ge stöd till empatiska ledare och ingrip på ett tidigt stadium vid tendenser till mobbing och isolering. Det finns alltid goda tendenser som man kan stötta i på arbetsplatsen, i föreningen eller kamratgänget - vad som krävs är medvetenhet och mod. Det senare är en bristvara i många fall.

Inom familjen, i samverkan med omgivningen, läggs en grund för den goda psykiska hälsan hos oss alla. Ta lärdom av barn som mår bra trots dåliga odds och lyft fram de framgångsrika metoder som hjälpt både barn och vuxna till ett bättre samspel och en bättre framtid. Stärk lärare och föräldrar som goda förebilder och normgivare så att de unga får en tro på framtiden - för att inte tala om hopp, det kanske viktigaste av allt.

Inom organisationer finns alltid både formella och informella normer. Ta upp värderingarna till ytan och ställ frågor om vilken etik som gäller där du jobbar. Allra bäst är att utgå från konkreta fall från din verklighet. Varför inte ta initiativ till en konferens med en spännande person som föreläsare och tankeväckare. Det väsentliga är att de etiska frågorna hålls levande och blir en del av vardagen till exempel på arbetsplatsen. Hur skapar man bra arbetsvillkor så social utslagning förebyggs och så att de positiva krafterna inom psykiatri och socialtjänst får fritt spelrum?

Om man lyfter blicken till samhällsnivån - hur planerar man ett samhälle där invånarna mår bra i själen? Gemenskap, delaktighet och att vara behövd är några nyckelbegrepp. Rätt använd kan den kommunala planeringsprocessen bli ett kraftfullt verktyg om den sociala dimensionen får spela en större roll - även när det gäller planering av bostäder, trafik, grönområden, mötesplatser och en mänsklig skala. Varför inte fråga vad ditt kommunalråd/riksdagsledamot gör för den psykiska hälsan?

En viktig del av mitt jobb som personligt ombud är att inge hopp och peka på möjligheter. Det finns alltid goda exempel och förebilder på alla nivåer om man bara vill se dem. Med viktigast av allt - stärk individens egna krafter att tro på sig själv!

Släpp fram de goda krafterna och våga vara snäll!

Axel Otten
Personligt ombud i Enköping och Håbo