Olle_Östman_2004

Krönika: Vad är socialpsykiatri?
Olle Östman, ordförande

Socialpsykiatri  används i en rad sammanhang utan att begreppet är tydligt definierat.  I det följande lämnas en översiktlig analys av begreppet.  En utgångspunkt är därvid de tankegångar som låg bakom bildandet av Socialpsykiatriskt Forum 1991 och som indirekt framgår av föreningens stadgar.

Följande ändamål för föreningen definierar arbetsområdet:
” -    över yrkesgränser verka för ett socialpsykiatriskt synsätt i de verksamheter som har till uppgift att stödja och behandla personer med psykisk ohälsa
   –    främja sociala och legala medborgerliga rättigheter för personer med psykisk ohälsa
- verka för tvärvetenskapligt samarbete över organisationsgränser
- granska stödet till personer med psykisk ohälsa
    -    verka för ökat inflytande för personer med psykisk ohälsa
    -    tillvarata individens och de anhörigas synpunkter på vård, stöd och service.”

Därutöver anges i stadgarna behovet av  stöd till socialpsykiatriskt synsätt i verksamheter och utbildningar, psykisk ohälsa skall belysas ur ett befolkningsperspektiv och stödinsatser skall följas upp och utvärderas. Socialpsykiatrisk forskning skall stödjas.  Verksamheter som höjer den sociala funktionsförmågan skall stimuleras och kunskap skall utvecklas och spridas om psykiska funktionshinders sociala och socialpsykiatriska etiologi.

Stadgarna är mera inriktade på föreningens arbetsområde och ger därför ingen tydlig definition av socialpsykiatri.  På ett övergripande sätt kan dock sägas att socialpsykiatrin omfattar allt som rör livsförhållanden för en person med psykisk ohälsa – livsförhållanden som dels orsakar eller bidrar till ohälsans uppkomst, dels hur livssituationen ser ut för den som har att leva med psykisk sjukdom/ohälsa. Däremot ingår inte frågor om behandling, vare sig medikamentell eller psykoterapeutisk, och inte heller frågor om klassifikation, men däremot behandlingens och klassifikationens konsekvenser för den sjukes livssituation.

Efter psykiatrireformen används socialpsykiatri på många håll om socialtjänstens verksamhet för psykiskt funktionshindrade. Det är riktigt i det avseendet att deras verksamhet är en del av det som ingår i begreppet socialpsykiatri, som dock är ett mycket vidare begrepp.

Internationella definitioner
Även internationellt är det svårt att hitta entydiga definitioner.  Professor Stefan Priebe verksam i Storbritannien och professor A Finzen från Schweiz ger i tidskriften Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology (2002.37;47-49) en samlad översikt. De använder socialpsykiatri med tre skilda betydelser:

- Ett teoretiskt och empiriskt vetenskapsområde. Socialpsykiatri kan ses som en av tre  huvudspecialiteter för psykiatrisk forskning. De andra är biologisk psykiatriforskning samt psykologisk/psykoterapeutisk forskning.

- En politisk-ideologisk rörelse.  Denna motsvaras i stort av avvecklingen av tidigare asyler och utveckling mot öppenvårdsbaserad psykiatri med de psykiskt sjuka i vårdformer integrerade i samhället.

- Ett sätt att praktiskt tillämpa psykiatrisk vård.  Detta omfattar nya vårdformer och då särskilt för svåra och långvariga psykiska sjukdomar. Vården inkluderar socialt arbete, boendestöd, sysselsättning, anhörigstöd. Värdighet och respekt i vården betonas.

Begreppet socialpsykiatri används olika i skilda länder. I Storbritannien är det huvudsakligen dess vetenskapliga innebörd som avses och med tillämpning med ett tvärvetenskapligt angreppssätt.  De två andra dimensionerna ingår i begreppet community  psychiatry.  I Tyskland däremot används socialpsykiatri huvudsakligen i dess politiska-ideologiska betydelse och har omsatts i praktisk verksamhet genom utvecklandet av nära samarbete mellan tre aktiva parter: profession, patienter/brukare och anhöriga. I artikeln varnar författarna för att i bruket av beteckningen socialpsykiatri inte klart ange vilka av de tre dimensionerna som avses. 

Professor Steven Moffic, amerikansk psykiatriker och forskare, kommenterar begreppet socialpsykiatri i tidskriften Psychiatric Times (Dec 1998, Vol.XV Issue 12). Efter att kort beskriva socialpsykiatri i ett historiskt perspektiv som inkluderar den stora betydelse kunskapen om stress och trauma fick under det 2:a världskriget pekar han på en rad socialpsykiatriska framgångar under 1990-talet.  Dessa omfattar bl a psykosocial rehabilitering, åtgärder mot hemlöshet, reducering av stigma,  uppmärksamheten kring stress och trauma m m.  Då även biologisk psykiatri och psykoterapi utvecklades framgångsrikt under samma tidsperiod menar han att psykiatrin borde befinna sig i en guldålder.  I verkligheten är det snarast tvärtom i USA. Många psykiskt sjuka lever obehandlade, är hemlösa, förebyggande insatser uteblir, kvaliteten i den erbjudna vården är ofta tveksam och behandlingsförutsättningarna sämre än för den somatiska vården. Han föreslår ett omfattande tiopunktsprogram, som avslutas med kravet att  ”reducera den sociokulturella diskrimineringen av patienter och profession inom psykiatrin.”

Socialpsykiatri i Sverige
Under särskilt 80-talet påverkades svensk psykiatri starkt av socialpsykiatriska tankegångar. Genomförandet av den sektorspsykiatriska organisationen innehöll starka inslag av såväl dimensionen politisk-ideologisk som den praktiska utformningen av vården.  Psykiatrireformen från 1995 kännetecknades av starka socialpsykiatriska inslag. Genomförandet av reformen med ett tydligt ansvar för socialtjänsten rörande psykiskt funktionshindrade innebär att en tydligt definierad del av det socialpsykiatriska ansvaret därefter ligger på primärkommunerna. Landstingen har huvudansvaret för diagnos och behandling av personer med psykisk ohälsa.  Det finns en risk för att denna uppdelning  har lett till att det socialpsykiatriska synsättet inom landstingens psykiatri har försummats. Den kan också ha bidragit till att socialpsykiatrisk forskning  över huvudmannagränserna är starkt underrepresenterad i svensk forskning.

Steven Moffics konstaterande av paradoxen att kunskaperna i socialpsykiatri, biologisk psykiatri och psykologisk/psykoterapeutisk psykiatri aldrig varit större än för närvarande men att situationen för personer med psykisk ohälsa trots detta uppvisar mycket stora brister torde också i stor utsträckning gälla även i Sverige. Lösningen av detta är inte en kamp om dominansen mellan dessa områden, som kompletterar varandra till en helhet, utan mot de krafter i samhället som leder till att hela detta vårdområde är underförsörjt och utsatt för det som kan kallas strukturell stigma.

Socialpsykiatriskt Forum är engagerat i alla tre dimensionerna av socialpsykiatri. Detta framgår tydligt av föreningens långsiktiga Vision, mål och strategier antagna vid Socialpsykiatriskt Forums årsmöte 2003-03-20.  Av naturliga skäl har dock de senaste årens konferensverksamhet kommit att domineras av de psykiskt funktionshindrades livsförhållanden efter genomförandet av psykiatrireformen. Det finns dock en mängd ytterligare socialpsykiatriska områden att uppmärksamma särskilt. Socialpsykiatriskt Forum har i sin planering konkret angett flyktingars psykiska ohälsa, anhörigas och särskilt barnens situation samt behovet av att stimulera socialpsykiatrisk forskning. Några andra exempel på angelägna områden är utvärdering av olika servicemodellers effekt vad gäller att åstadkomma så mormala livsförhållanden som möjligt för de psykiskt sjuka, öka makt och inflytande för patienter/brukare, återhämtning, balansgången mellan respekt och integritet och utnyttjandet av tvångsvård.

Det är uppenbart att det finns ett starkt behov av att stödja och utveckla socialpsykiatriska synsätt.  Ett starkt Socialpsykiatriskt Forum har därför en viktig plats i dagens Sverige.