Wolfgang_Rutz_2005


Wolfgang Rutz

Psykiatrins roll i ett hälsobefrämjande arbete
Behöver vi en ny social – och samhällspsykiatri?

 

 Internationellt står sedan flera år den psykiska ohälsan som ett av de största folkhälso­problemen som ett viktigt folkhälsoperspektiv i fokus.
Samhällen i stress rapporterar ökade sjukvårdskostnader och dödlighet till följd av stressrelaterad sjukdom. I Östeuropa har under 90- talet vissa länder rapporterat en 10 – 15 års minskning av livstidsförväntan. Minskningen är en följd av sjuklighet och död, där samhällsomdaningen under 90- talet tidvis har medfört en mångdubbling av suicid, alkoholrelaterad död, strokes, hjärtdöd , dödsolyckor i trafiken och på arbetsplatserna samt dråp och mord, ofta förknippat med familjevåld och även våld riktad mot barn.

 

Förändringarna börjar efter systemskiftet och har kommit i takt med samhällstressen. Kurvorna reflekterar den psykosociala stressbördan på ett nästan seismografiskt sätt. Män och landsbygdsbefolkning förefaller vara mest sårbara. Så resulterade bank­kraschen 1998 i Ryssland direkt i en ytterligare mortalitetskris, medan den psykosociala och existentiella återhämtningen i andra samhällen, som t.ex. i de baltiska länderna mot slutet av 90 talet,  direkt ledde  till en  morbiditets – och mortalitetsminskning, i takt med den psykosociala och existentiella återhämtningen. Då fanns där inget för­nyat hopp eller framtidsperspektiv, minskad hjälplöshet eller åter befästa  sociala stödstrukturer

 

Idag blir  i flera central- och västeuropeiska stater mer än 50 % av hälsobud­geten konsumerad av tillstånd direkt eller indirekt relaterade till stress och dålig psykisk hälsa. Världshälsoorganisa­tionen har under den se­naste sjuårs­perioden framhävt stressrelaterad sjuk­dom som en av de viktigaste aspek­terna i dess arbete och en europeisk ministeriell  WHO-konferens i januari  år var  helt ägnad åt den psykiska hälsan ur ett folkhälso­perspektiv – ”Public Mental Health”.

 

Den utmynnade i en europeisk handlingsplan med den psykiska folkhälsan i centrum, som undertecknades  även av den svenska regeringen.

 

Här hemma rapporteras att 80 % av långtids­från­varon är relaterad till stress, burned out och depressiva tillstånd. Det noteras även ökande problem med ungdomssuicidalitet men även dålig psykisk hälsa bland äldre befolknings­grupper. Ungdomsdepres­sioner ökar i antalet men även befolkningsdelar i riskzonen som immigranter och asylsökande uppvisar en mångfald högre sjuklighet och dödlighet i stress och psykisk sjukdom än en svensk normal­befolkning. Nationella handlings­program fokuserar på psykisk hälsa och ett behov av att samhällets olika sektorer sam­verkar. Nödvändigheten av koor­dination och synergi har påtalats.

 

För detta krävs koordination, professionell analys och konsekvensbeskriv­ning, men  även en professionell hjälpande hand till beslutsfattarna, för att kunna  blir medvetna om situationen och de orsakssamband som råder

 

Politikerna behöver professionell  analys det för att kunna ta politiska beslut ”The Healthy Choice” - det ”Hälsosamma Valet” – för att gagna  befolkningens psykiska hälsa och  för att bli medvetna om den psykiska ohälsans kostnader och lidande – och inte bara dem som är för­knippade med ohälsans konsekvenser, men också dem som  resulterar ur  fortsatt overksamhet.

 

Slutligen behövs professionellt engagemeng för att planera , genomföra och följa upp konkreta handlingspro­gram, individinriktade, men också på samhällsnivå.För detta krävs  att den kunskap tillämpas, som modern och integrativ forskning har ta­git fram.

 

Psykiatrisk kunskapsutveckling har under de senaste årtiondena mer och mer fokuserat på växelverkan mellan miljöns inflytande och biologisk genetisk predisposition. Basala principer, viktiga inte bara för terapi men även för salutogenes, primärprevention och återhämtning har forskats fram. Dessa är relaterade till den mänskliga hjärnans neuroplasticitet men också till grundläggande hjärnfunktioner, som t.ex. serotoninmetabolism eller   endorfin- och dopamin - medierade belöningssystem, ofta med speciell betydelse för stress­copings­mekanismer,  attachment,, depressionsutveckling, aggression, själv­des­truktivitet, risktagande,  beroendeutveckling och stressutlösta psykosomatiska mani­festationer i form av  diabetes II, hyperkolesterolemi, cardiovaskulär sjukdom, hy­pertoni , ät- och beteendestörningar .

 

I modern psykiatrisk forskning  bekräftas vad vi har vetat länge: att kropp och själ är  en oskilj­bar enhet.

 

Det är inte miljö eller biologi, inte ”nurture or nature” som gäller, utan ”både och” , en samsyn  av både människans  biologiska förutsättningar och hennes  existentiella humanistiska livsvillkor, stadda i ständig växelverkan.

 

Vetenskaplig evidens och consensus finns idag kring existensen av ett antal bestämmel­sefaktorer, som är den psykiska och därmed den fysiska hälsans nödvändiga förutsättning

 

Dessa är:

·           Kontroll och frånvaro av  hjälplöshet

·           Social kontakt och integration

·           Individuell och kulturell identitet och integritet

samt

·           ”Sense of coherence”, känslan att vara integrerad i ett överindividuellt sam­band av mening och tillhörighet.

Metoder att motverka hjälplöshet och öka självkänslan och delaktighet - ”empowerment”-  att befrämja social kommunikation och relationsförmåga samt att stärka identitet och integritet har börjad utvecklas  och tillämpas – internationellt  och i samverkan mellan  modern socialpsykiatrisk, socialpsykologisk, socio­logisk och antropologisk expertis. Det finns idag integrerade och hälsofrämjande metoder för att be­främja tidig bindning, att förbättra prenatal  hälsa hos moder och barn, att motverka beroende och befrämja autonomi,  såväl psykologisk som biolo­gisk.

Därutöver är insikten i att existentiella och etiska dimensioner också inom en  hälsobefrämjande primärprevention har sin plats,  idag förankrad hos såväl poli­tiker  som hos utförarna av vårdarbetet.


Inom Uppsala Akademiska Sjukhusets Psykiatridivision har en enhet för psykiatriskt och hälsofrämjande ar­bete inrättats och upptagit sitt  arbete under sommaren 2004.

Syftet är - i enlighet med Socialpsykiatriska Forums stadgar- att tydliggöra de samhällsfaktorer, som leder till psykisk och därmed ofta också fysisk ohälsa, men också att analysera det som befrämjar hälsa och motstånds­kraft. 

Socialpsykiatrin  behövs, men har sedan länge abdikerat från sitt samhällsansvar. I dag finns den kunskap som gör att det är det är tid för samhällspsykiatrisk nytänkande och en  socialpsykiatrisk renässans.

 

Wolfgang Rutz

Enhetschef

Enheten för primärprevention och hälsofrämjande

Psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset